KANAE

Liv

95 uppslag

Efter form Alla OrdspråkFyra teckenOöversättliga ordBerättelserna bakom uttryckenHaiku · Efter tema TålamodUthållighetArbeteDisciplinBandModÖdmjukhetLärandeLivFall och resningNaturTid ·
  1. 020 Hellre bullar än blommor.
  2. 021 Att ge guldmynt åt en katt.
  3. 026 Utspillt vatten återvänder inte till brickan.
  4. 027 Ångern föregår aldrig handlingen.
  5. 028 Pålen som sticker upp blir nedslagen.
  6. 034 Lyckan kommer till hus som skrattar.
  7. 035 Sjukdomen kommer från sinnet.
  8. 041 Grodans unge är en groda.
  9. 042 Ur en glada kan en falk födas.
  10. 043 Ljusstakens fot förblir i skuggan.
  11. 044 Läkaren försummar sin egen hälsa.
  12. 045 Färgaren bär vit hakama.
  13. 048 Även den som tror sig sakna dem har sju egenheter.
  14. 049 Tio människor, tio färger.
  15. 050 Somliga insekter gillar till och med den bittra pilörten.
  16. 051 Där man bor blir huvudstaden.
  17. 053 På resan en följeslagare, i livet välvilja.
  18. 059 Att inte säga det — det är blomman.
  19. 061 Dräkten pryder även stalldrängen.
  20. 062 Människor är inte vad de ser ut att vara.
  21. 064 Att stiga upp tidigt är värt tre slantar i vinst.
  22. 069 En sten, två fåglar.
  23. 070 Varje dag en god gärning.
  24. 072 En riskaka fallen från hyllan.
  25. 073 En båt just när du ska ta dig över.
  26. 075 Hundra skador, ingen nytta.
  27. 084 Efter lättnad kommer möda, efter möda kommer lättnad.
  28. 086 Det som händer två gånger händer en tredje.
  29. 097 För kort till bälte, för lång till snodd.
  30. 098 Att fiska en havsruda med en räka.
  31. 100 Att köpa billigt är att förlora sina pengar.
  32. 103 Under pilträdet finns inte alltid en grönling.
  33. 105 När vinden blåser blir tunnbindaren rik.
  34. 111 Ska man bara se blommorna i full blom, månen bara utan moln?
  35. 112 En tum framför oss: mörkret.
  36. 115 Grannens blommor är rödare.
  37. 116 Att veta vad som räcker.
  38. 117 Stående en halv tatami, liggande en hel.
  39. 118 En mage fylld till åtta tiondelar behöver ingen läkare.
  40. 119 För mycket är som för litet.
  41. 127 Det stora rymmer det lilla.
  42. 128 En skatt man låter ruttna.
  43. 129 Klumpig, men hängiven.
  44. 135 Plöja i solsken, läsa i regn.
  45. 140 Uppriktig enkelhet, stilla styrka.
  46. 142 Att gömma huvudet och låta baken synas.
  47. 143 Att droppa ögondroppar från övervåningen.
  48. 144 Vatten på en glödhet sten.
  49. 145 Ett bi på ett tårvått ansikte.
  50. 146 I den vida världen bor inga demoner.
  51. 154 Mödan är glädjens frö.
  52. 156 Det finns berg, det finns dalar.
  53. 158 Rosten föds ur klingan själv.
  54. 166 ”Fånga månen åt mig!” gråter barnet.
  55. 170 Väl förbi strupen är brännskadan glömd.
  56. 171 Ingen rök utan eld.
  57. 172 Orätt fångna pengar stannar inte.
  58. 173 Ärligheten är ett livs skatt.
  59. 174 Lögnen är stöldens början.
  60. 176 Bättre femtio i dag än hundra i morgon.
  61. 195 Även hunden på promenad stöter på något.
  62. 200 En människas liv är en lång väg tillryggalagd med en börda; det tjänar inget till att hasta.
  63. 210 Sjuk på resan — mina drömmar löper ännu över den förtorkade heden.
  64. 219 Denna väg — ingen annan går den. Höstkväll.
  65. 220 Snön har smält — byn är full av barn.
  66. 221 En lycka rätt medelmåttig, minsann — mitt eget nyår.
  67. 222 Kom och lek med mig, lilla sparv utan föräldrar.
  68. 224 Vad läcker den ser ut, snön som faller — flockig, mjuk.
  69. 226 Vilken lycka att korsa sommarfloden, sandalerna i handen!
  70. 229 På den stora klockan, nedslagen, sover en fjäril.
  71. 230 Om och om igen frågar jag: snön, hur djup är den nu?
  72. 231 Tuppkammar — det måste väl finnas fjorton eller femton.
  73. 244 Misstanken befolkar mörkret med spöken.
  74. 245 Vilsen i fem mil dimma.
  75. 250 Tre på morgonen, fyra på kvällen.
  76. 255 Att skryta med sin egen miso.
  77. 256 Man skulle låna till och med kattens tassar.
  78. 257 Månen och kärrsköldpaddan.
  79. 258 Som enda lön för mödan: tröttheten.
  80. 262 Blomman på den höga toppen.
  81. 263 Det man inte sett är blomman.
  82. 265 Där oförrätten slipper igenom drar sig förnuftet tillbaka.
  83. 266 Mot ett gråtande barn och en lokal herre vinner ingen.
  84. 267 Det finns lycka i det som blir kvar.
  85. 268 Tom mage för inget krig.
  86. 269 Man vill plocka blomman, men grenen är hög.
  87. 271 Namnet röjer tinget.
  88. 273 Världen verkar vid, och den är liten.
  89. 275 Låt dig lindas in av det som är längre än du.
  90. 290 Den japanska poesin har människohjärtat som frö, ur vilket myriader av ordblad växer.
  91. 291 Blommornas färg har bleknat, medan jag såg de långa regnen falla — och mitt liv gå förbi.
  92. 294 För mycket förnuft stöter. För mycket känsla rycker med. För mycket vilja snör in. Sannerligen, människornas värld är svår att bo i.
  93. 296 Ett hus som inte läcker, måltider som stillar hungern: det räcker.
  94. 301 Jag känner endast det som räcker.
  95. 304 Blomma där du blivit sådd.