KANAE

Ordspråken

Hela korpusen, i bokens ordning. Varje uppslag öppnar mot läsningen ord för ord, ursprunget och tecknen.

304 uppslag

  1. 001 Även en sten blir varm om du sitter på den i tre år.
  2. 002 Fall sju gånger, res dig åtta.
  3. 003 En resa på tusen mil börjar med ett steg.
  4. 004 Uthållighet är styrka.
  5. 005 Även damm blir ett berg när det samlas.
  6. 006 Vattendroppen urholkar till slut stenen.
  7. 007 Har du bråttom, ta omvägen.
  8. 008 Det som är gott, gör det snabbt.
  9. 009 Bästa dagen att börja är den dag du tänker på det.
  10. 010 Även apor faller ur träd.
  11. 011 Även ur skickliga händer läcker vatten.
  12. 012 Misslyckandet är framgångens källa.
  13. 013 Det är genom att älska en sak man blir skicklig i den.
  14. 014 Bättre öva upp handen än lära av lektioner.
  15. 015 Glöm aldrig nybörjarens sinne.
  16. 016 Värm det gamla för att känna det nya.
  17. 017 Grodan på brunnens botten känner inte det stora havet.
  18. 018 Att höra hundra gånger väger inte upp att se en gång.
  19. 019 Bevis är bättre än argument.
  20. 020 Hellre bullar än blommor.
  21. 021 Att ge guldmynt åt en katt.
  22. 022 Knacka på stenbron innan du går över den.
  23. 023 Staven före fallet.
  24. 024 Den som är förberedd har inget att frukta.
  25. 025 Lägg försiktighet till försiktigheten.
  26. 026 Utspillt vatten återvänder inte till brickan.
  27. 027 Ångern föregår aldrig handlingen.
  28. 028 Pålen som sticker upp blir nedslagen.
  29. 029 Den skickliga falken döljer sina klor.
  30. 030 Ju mognare risaxet är, desto djupare böjer det huvudet.
  31. 031 Att förlora är att vinna.
  32. 032 Brådska får verket att misslyckas.
  33. 033 Otålighet är förlust.
  34. 034 Lyckan kommer till hus som skrattar.
  35. 035 Sjukdomen kommer från sinnet.
  36. 036 Lika söker lika.
  37. 037 Den som rör vid cinnober blir röd.
  38. 038 Godhet går aldrig förlorad.
  39. 039 Bättre en nära granne än en avlägsen släkting.
  40. 040 Den som jagar två harar fångar ingen.
  41. 041 Grodans unge är en groda.
  42. 042 Ur en glada kan en falk födas.
  43. 043 Ljusstakens fot förblir i skuggan.
  44. 044 Läkaren försummar sin egen hälsa.
  45. 045 Färgaren bär vit hakama.
  46. 046 För mochi, gå till mochi-makaren.
  47. 047 En talang kommer alltid till nytta till slut.
  48. 048 Även den som tror sig sakna dem har sju egenheter.
  49. 049 Tio människor, tio färger.
  50. 050 Somliga insekter gillar till och med den bittra pilörten.
  51. 051 Där man bor blir huvudstaden.
  52. 052 I byn, följ byns seder.
  53. 053 På resan en följeslagare, i livet välvilja.
  54. 054 Skicka barnet du älskar ut på resa.
  55. 055 Barnet känner inte sina föräldrars hjärta.
  56. 056 Barnet är hemmets krampa.
  57. 057 Ögonen talar lika mycket som munnen.
  58. 058 Munnen är källan till all olycka.
  59. 059 Att inte säga det — det är blomman.
  60. 060 Den goda medicinen är bitter i munnen.
  61. 061 Dräkten pryder även stalldrängen.
  62. 062 Människor är inte vad de ser ut att vara.
  63. 063 Även fastande håller samurajen tandpetaren högt.
  64. 064 Att stiga upp tidigt är värt tre slantar i vinst.
  65. 065 Tid är pengar.
  66. 066 Tiden ilar som en pil.
  67. 067 Åren väntar på ingen.
  68. 068 Ett liv, ett möte.
  69. 069 En sten, två fåglar.
  70. 070 Varje dag en god gärning.
  71. 071 I morgon blåser morgondagens vind.
  72. 072 En riskaka fallen från hyllan.
  73. 073 En båt just när du ska ta dig över.
  74. 074 Att göra är lättare än att frukta.
  75. 075 Hundra skador, ingen nytta.
  76. 076 Allt i livet är som den gamle mannens häst.
  77. 077 Efter regnet blir marken fastare.
  78. 078 Den som kan vänta får se havet vackert.
  79. 079 Den högsta vallen brister genom ett myrhål.
  80. 080 Stora kärl tar tid att forma.
  81. 081 Handla, och det sker; handla inte, och intet sker — i alla ting.
  82. 082 I mina handlingar känner jag ingen ånger.
  83. 083 Fröet man inte sår gror inte.
  84. 084 Efter lättnad kommer möda, efter möda kommer lättnad.
  85. 085 Kraftkarlen under verandan.
  86. 086 Det som händer två gånger händer en tredje.
  87. 087 Tredje gången gillt.
  88. 088 Att fråga är en skam för en stund, att inte fråga en skam för livet.
  89. 089 Se andras later och rätta dina egna.
  90. 090 Nyp dig själv för att känna andras smärta.
  91. 091 Älskar fisken vattnet, kommer vattnet att älska fisken.
  92. 092 Att bära varandra.
  93. 093 Bättre än sköldpaddans skal är årens erfarenhet.
  94. 094 Barnet på ryggen visar vadstället.
  95. 095 Skaftet på forna dagars mortelstöt.
  96. 096 Skicklig i allt, rik på intet.
  97. 097 För kort till bälte, för lång till snodd.
  98. 098 Att fiska en havsruda med en räka.
  99. 099 Gå med på att förlora för att vinna sedan.
  100. 100 Att köpa billigt är att förlora sina pengar.
  101. 101 Över månen molnen, över blommorna vinden.
  102. 102 Snön knäcker inte pilträdet.
  103. 103 Under pilträdet finns inte alltid en grönling.
  104. 104 Ett berg är inte ädelt för att det är högt.
  105. 105 När vinden blåser blir tunnbindaren rik.
  106. 106 Höstsolen faller som ett ämbar i brunnen.
  107. 107 Knappt är ordet sagt, kalla är läpparna — höstvind.
  108. 108 Dagarna och månaderna är hundra generationers vägfarande.
  109. 109 Floden rinner utan uppehåll, och ändå är det aldrig samma vatten.
  110. 110 Snön är ett brev sänt från himlen.
  111. 111 Ska man bara se blommorna i full blom, månen bara utan moln?
  112. 112 En tum framför oss: mörkret.
  113. 113 Även den tumslånga insekten har sin halvtums stolthet.
  114. 114 Smid medan järnet är varmt.
  115. 115 Grannens blommor är rödare.
  116. 116 Att veta vad som räcker.
  117. 117 Stående en halv tatami, liggande en hel.
  118. 118 En mage fylld till åtta tiondelar behöver ingen läkare.
  119. 119 För mycket är som för litet.
  120. 120 En sak säger alla saker.
  121. 121 Börja med Kai.
  122. 122 Den som går hundra mil räknar nittio som halvvägs.
  123. 123 Handeln är som oxens saliv.
  124. 124 Att sända salt till sin fiende.
  125. 125 Efter segern, dra åt hjälmens band.
  126. 126 Ett löv faller, och man vet att hösten kommer över världen.
  127. 127 Det stora rymmer det lilla.
  128. 128 En skatt man låter ruttna.
  129. 129 Klumpig, men hängiven.
  130. 130 Att handla utan att säga det.
  131. 131 Att hugga och polera varandra.
  132. 132 Ett enda uppsåt, hela hjärtat.
  133. 133 Att föra sitt första uppsåt ända fram.
  134. 134 Sova på veden, smaka gallan.
  135. 135 Plöja i solsken, läsa i regn.
  136. 136 Blommor, fåglar, vind, måne.
  137. 137 Klar spegel, stilla vatten.
  138. 138 Bortom molnen, den blå himlen.
  139. 139 Av hela sitt hjärta, i all uppriktighet.
  140. 140 Uppriktig enkelhet, stilla styrka.
  141. 141 Att hålla harmonin för det dyrbaraste.
  142. 142 Att gömma huvudet och låta baken synas.
  143. 143 Att droppa ögondroppar från övervåningen.
  144. 144 Vatten på en glödhet sten.
  145. 145 Ett bi på ett tårvått ansikte.
  146. 146 I den vida världen bor inga demoner.
  147. 147 Att passa ihop som ryttare och häst.
  148. 148 Vänner från bambustyltorna.
  149. 149 För många båtkarlar drar upp båten på berget.
  150. 150 Att höra ett, förstå tio.
  151. 151 Det finns ingen kungsväg till kunskapen.
  152. 152 Opolerad jade glänser inte.
  153. 153 Den gamle dåren flyttar berget.
  154. 154 Mödan är glädjens frö.
  155. 155 Ungdomens vedermödor — köp dem om det krävs.
  156. 156 Det finns berg, det finns dalar.
  157. 157 Framsteg varje dag, steg varje månad.
  158. 158 Rosten föds ur klingan själv.
  159. 159 Årets plan dras upp på nyårsmorgonen.
  160. 160 Gammal damm — en groda hoppar i, ljudet av vatten.
  161. 161 Vilken tystnad — cikadornas sång tränger in i klipporna.
  162. 162 Juniregnen samlande, strid rinner Mogami.
  163. 163 Magra groda, ge dig inte — Issa är här.
  164. 164 Små sparvar, är plats, ur vägen! Hästen kommer.
  165. 165 En blomvinda har tagit mitt brunnsämbar — jag ber grannen om vatten.
  166. 166 ”Fånga månen åt mig!” gråter barnet.
  167. 167 Vårhav — hela dagen gungar det, gungar sakta.
  168. 168 Rapsfält — månen i öster, solen i väster.
  169. 169 Båten man redan stigit ombord på.
  170. 170 Väl förbi strupen är brännskadan glömd.
  171. 171 Ingen rök utan eld.
  172. 172 Orätt fångna pengar stannar inte.
  173. 173 Ärligheten är ett livs skatt.
  174. 174 Lögnen är stöldens början.
  175. 175 Blommorna varar sju dagar.
  176. 176 Bättre femtio i dag än hundra i morgon.
  177. 177 Utan blick i fjärran, bekymmer i det nära.
  178. 178 Att se det rätta och inte göra det är att sakna mod.
  179. 179 Det sanna felet är att inte rätta sitt fel.
  180. 180 På tusen tankar, ett felsteg.
  181. 181 Djup höst — min granne, vad gör han, månne?
  182. 182 Den som inte går in i tigerns håla får inte hennes ungar.
  183. 183 Kasta dig fram, om du så krossas.
  184. 184 Att överleva nio dödar för ett liv.
  185. 185 Att väcka till liv det som verkade dött.
  186. 186 Ett helt varv av hjärtat.
  187. 187 Att vända åter och virvla upp dammet.
  188. 188 Inte böjas, inte brista.
  189. 189 En beslutsam vilja genomborrar även klippan.
  190. 190 Hjälper det inte att skjuta, pröva att dra.
  191. 191 I återvändsgränden öppnar sig en passage.
  192. 192 Det finns inget regn som inte upphör.
  193. 193 Att kunna dra sig tillbaka är att vinna.
  194. 194 Av de trettiosex krigslisterna är reträtten den bästa.
  195. 195 Även hunden på promenad stöter på något.
  196. 196 Lilla snigel, klättra, helt sakta, uppför berget Fuji.
  197. 197 Att samla det lilla gör det stora.
  198. 198 Tusen dagars övning smider; tiotusen dagars polerar.
  199. 199 Tänka lätt om sig själv, tänka djupt om världen.
  200. 200 En människas liv är en lång väg tillryggalagd med en börda; det tjänar inget till att hasta.
  201. 201 Människorna är borgen, människorna är murarna, människorna är vallgravarna.
  202. 202 Lugn och lik sig själv, vad som än händer.
  203. 203 Stående av egen kraft, gående i egen takt.
  204. 204 Att följa åskans eko utan egen mening.
  205. 205 Vatten på grodans nos.
  206. 206 Ett rykte lever bara sjuttiofem dagar.
  207. 207 Utgången av en tvekamp beror också på timmen.
  208. 208 Att låta vattnet föra bort.
  209. 209 Sommargräs — av krigarnas drömmar, detta är vad som återstår.
  210. 210 Sjuk på resan — mina drömmar löper ännu över den förtorkade heden.
  211. 211 Fullmåne — hela natten gick jag runt dammen.
  212. 212 Bergsstig — något obestämbart rörande: en viol.
  213. 213 Upprört hav — utsträckt över ön Sado, Vintergatan.
  214. 214 Plommondoft — och plötsligt stiger solen över bergsstigen.
  215. 215 Våren far sin väg — fåglarna skriker, det står tårar i fiskarnas ögon.
  216. 216 På den döda grenen har en kråka slagit sig ner — höstkväll.
  217. 217 Första kalla regnet — även apan tycks önska sig en liten halmkappa.
  218. 218 Hur många molntoppar har rasat — och här är berget under månen.
  219. 219 Denna väg — ingen annan går den. Höstkväll.
  220. 220 Snön har smält — byn är full av barn.
  221. 221 En lycka rätt medelmåttig, minsann — mitt eget nyår.
  222. 222 Kom och lek med mig, lilla sparv utan föräldrar.
  223. 223 Slå den inte! Flugan vrider sina händer, vrider sina ben.
  224. 224 Vad läcker den ser ut, snön som faller — flockig, mjuk.
  225. 225 Juniregn — mot den svällda floden, två hus.
  226. 226 Vilken lycka att korsa sommarfloden, sandalerna i handen!
  227. 227 En blomvinda — en enda krona, blå som en djup göl.
  228. 228 Det unga lövet har begravt allt — utom, ensamt, berget Fuji.
  229. 229 På den stora klockan, nedslagen, sover en fjäril.
  230. 230 Om och om igen frågar jag: snön, hur djup är den nu?
  231. 231 Tuppkammar — det måste väl finnas fjorton eller femton.
  232. 232 Vår — fordom en stolt stad vid borgens fot, hundrafemtiotusen koku.
  233. 233 Sommarstorm — alla vita ark på skrivbordet bortblåsta.
  234. 234 Hur djupt jag än tränger in, tränger in igen — blå berg.
  235. 235 Att svara ögonblicket sådant det kommer.
  236. 236 Rätt virke på rätt plats.
  237. 237 Ett möte på tusen år.
  238. 238 Skönheten i ett fullbordat slut.
  239. 239 Att gå in ensam, med draget svärd, rakt på sak.
  240. 240 Att leda vattnet till sin egen risåker.
  241. 241 Att ta grenen för roten.
  242. 242 Att själv skriva lovordet över sin egen målning.
  243. 243 Fiender från Wu och Yue i samma båt.
  244. 244 Misstanken befolkar mörkret med spöken.
  245. 245 Vilsen i fem mil dimma.
  246. 246 Drakhuvud, ormsvans.
  247. 247 Att måla drakens pupill.
  248. 248 Ben på ormen.
  249. 249 Lansen och skölden.
  250. 250 Tre på morgonen, fyra på kvällen.
  251. 251 Mala sina ben, krossa sin kropp.
  252. 252 Pennan och svärdet, de två vägarna.
  253. 253 Två personer, tre ben.
  254. 254 Av en enda tråd, från huvud till svans.
  255. 255 Att skryta med sin egen miso.
  256. 256 Man skulle låna till och med kattens tassar.
  257. 257 Månen och kärrsköldpaddan.
  258. 258 Som enda lön för mödan: tröttheten.
  259. 259 Att fläta repet när tjuven redan är fångad.
  260. 260 Vatten på en rest planka.
  261. 261 Vårvind i hästens öron.
  262. 262 Blomman på den höga toppen.
  263. 263 Det man inte sett är blomman.
  264. 264 Att mötas är att börja skiljas.
  265. 265 Där oförrätten slipper igenom drar sig förnuftet tillbaka.
  266. 266 Mot ett gråtande barn och en lokal herre vinner ingen.
  267. 267 Det finns lycka i det som blir kvar.
  268. 268 Tom mage för inget krig.
  269. 269 Man vill plocka blomman, men grenen är hög.
  270. 270 Ögonen är hjärtats spegel.
  271. 271 Namnet röjer tinget.
  272. 272 Att lära sig kalligrafi vid sextio.
  273. 273 Världen verkar vid, och den är liten.
  274. 274 I morgon är det kanske jag.
  275. 275 Låt dig lindas in av det som är längre än du.
  276. 276 Sjätte dagens iris, tionde dagens krysantemum: en dag för sent.
  277. 277 Skrattet är människornas medicin.
  278. 278 Jaga först bort flugorna över ditt eget huvud.
  279. 279 Skicklig med tungan, skicklig med händerna.
  280. 280 Läsa, skriva, räkna.
  281. 281 Snön, månen, blommorna.
  282. 282 Munk i tre dagar.
  283. 283 Att lära utan att tänka leder bara till mörker.
  284. 284 Gör inte mot andra vad du inte skulle vilja för dig själv.
  285. 285 Räkna inte en tum tid för intet.
  286. 286 Om våren är det gryningen.
  287. 287 Må ett hus tänkas för sommaren.
  288. 288 Även för en liten sak är en vägvisare önskvärd.
  289. 289 Skummet som flyter på det stilla vattnet löses upp här, samlas där, och dröjer aldrig länge.
  290. 290 Den japanska poesin har människohjärtat som frö, ur vilket myriader av ordblad växer.
  291. 291 Blommornas färg har bleknat, medan jag såg de långa regnen falla — och mitt liv gå förbi.
  292. 292 När jag kommer ut vid Tago-bukten ser jag: på Fujis höga topp, vit, snön som ännu faller.
  293. 293 I vaktkojan vid höstens risfält, under det alltför glesa vasstaket, blir mina ärmar våta av dagg.
  294. 294 För mycket förnuft stöter. För mycket känsla rycker med. För mycket vilja snör in. Sannerligen, människornas värld är svår att bo i.
  295. 295 Utan att vika för regnet, utan att vika för vinden.
  296. 296 Ett hus som inte läcker, måltider som stillar hungern: det räcker.
  297. 297 Hållet hemligt blir det blomman.
  298. 298 Himlen skapar ingen människa över människorna, och ingen människa under.
  299. 299 Landet är förött; bergen och floderna består.
  300. 300 Glöm inte dina begynnelsers blomma.
  301. 301 Jag känner endast det som räcker.
  302. 302 Ett steg om dagen: på tre dagar, tre steg.
  303. 303 Att vänta på mognaden är också en del av lärotiden.
  304. 304 Blomma där du blivit sådd.